Ashtanga Vinyasa

Anyone can practise. Young man can practise. Old man can practise. Very old man can practise. Man who is sick, he can practise. Man who doesn’t have strength, he can practise. Except lazy people; lazy people can’t practise Ashtanga yoga.’

Sri K Patthabi Jois 

Ashtanga vinyasa yoga är en dynamisk yogaform, där andning och rörelser flyter samman så att ställningarna (asanas) avlöser varandra i ett flöde från början till slut. Vinyasa innebär ett synkroniserat andnings/ rörelsesystem. Det är bestämt på förhand när i en ställning man andas in och när man andas ut, och även ett bestämt sätt att komma in och ur varje ställning. Oftast utövas ställningarna i en bestämd ordning. I Ashtanga Yoga finns rörelser för alla delar av kroppen och  eftersom ställningarna görs
i en slags serie där de föregående bygger upp för nästa är kroppen stark och mjuk nog när det är dags att ta nästa steg.

I Ashtanga yoga undervisas Serie 1 och vi tränar andning, solhälsningar, stående och sittande rörelserna samt de avslutande ställningarna i varierande omfattning.  Ibland utforskar vi enskilda ställningar och andra gånger följer vi den klassiska sekvensen för mer flow. Centralt är dock alltid att du får en djupare förståelse av din yogapraksis (god teknik och precision) framför antalet ställningar.

Alla kan yoga! Ställningarna modifieras alltid utifrån dina förutsättningar och är du nybörjare så tycker jag Ashtanga yogan är en fantastisk bas att lära sig grund ställningarna och att koordinera rörelse med andning. Denna kunskap har man sedan har med sig i sin framtida yoga även i utövande utanför Ashtanga Vinyasa inriktning. Graviditet är ingen bra tidpunkt att börja med Ashtanga Vinyasa, här rekommenderas att man utövar en annan lämplig yogaform, helst gravidyoga.

Yoga är en livsfilosofi, som även har potential att frambringa en vibrerande hälsosam kropp och själ. Utförd i sin korrekta ordningsföljd leder ashtangayoga gradvis utövaren till återupptäckten av sin fulla potential på alla plan av det mänskliga medvetandet – fysiskt, psykiskt och andligen. Genom denna övning i korrekt andning (Ujjayi Pranayama), ställningar (asanas) och fokuseringspunkter (dristi), får vi kontroll över sinnena och en djup medvetenhet om vårt inre. Man möter sig själv på mattan, om man tänker, känner eller agerar på ett visst sätt på mattan är det stor sannolikhet att man även reagerar så inför exempelvis utmaningar i vardagliga situationer.

Fysiskt märker du ganska snart att din kropp blir stark, smidig,
balanserad och lätt. Blodcirkulationen och syrehalten i ditt blod ökar, och sätter igång
en inre reningsprocess som sedan svettas ut. Man får bättre hållning. Efter en tid minns du ordningen på ställningarna och kan fokusera på rörelserna och den djupa andningen, det ger en sänkt stressnivå och ökad koncentration, som meditation i rörelse.

Bakgrund Ashtanga vinyasa yoga har sitt ursprung i Indien. På  1930-talet tolkade Sri K. Pattabhi Jois (Guruji) och hans läromästare Sri Tirumalai Krishnamacharya  den gamle skriften Yoga Korunta skriven av Vamana Rishi. Skriften framhäver vikten av vinyasa och beskriver sekvenser av ställningar samt andra aspekter av yoga filosofi och praktik (såsom bandhas, dristi och mudras)  Tillsammans med andra klassiske yogaskrifter såsom Patanjalis Yoga SutraBhagavad Gita og Hatha Yoga Pradipika så utgör tolkningen af Yoga Korunta fundamentet for Ashtanga vinyasa yoga. Namnet kom från att Guruji upptäckte att det här var frågan om den mest ursprungliga form av yoga, den Ashtanga yoga som Patanjali nämner i Yoga Sutra.  Ashtanga betyder åtta delar (av en helhet) och innefattar:

Yama – förhållningssätt mot andra (etik)

Niyama -självbetraktelse, egna livsstilsövervägande

Asana – fysiska ställningar

Pranayama – andningsövningar

Pratyahara – sinneskontroll

Dharana – koncentration på en enda sak

Dhyana – meditation

Samadhi – fullständig närvaro, lycklig

Genom att regelbundet praktisera de fysiska ställningar med andningskontroll sker en utveckling av Yama och Niyama. Man brukar säga att man ”möter sig själv på mattan”. Man blickar inåt och med det menas att man kanske upptäcker sidor hos sig själv, som att man blir otålig för att man jämför sig med andra. Kanske pressar man sig för hårt — eller så vågar man inte testa sin fulla kapacitet. Vi blir mer medvetna om vad vi stoppar i oss och hur vi bemöter världen runtomkring oss. Efter en tid blir alla sådana beteenden uppenbara och den som vill kan lära sig en hel del av det. Man får syn på sig själv och kan jobba sina fysiska och mentala hinder. Asana tillsammans med Pranayama utvecklas när du har fullt fokus på ditt andetag i varje positioner. När vi har vårt mentala fokus på andetagets kvalitet och ljud, dras sig våra sinnen inåt och ett tillstånd av Pratyahara infinner sig. Vi blir bättre på att kontrollera vårt sinne och stoppa det från att vandra i väg ju mer vi yogar och får en skärpt och fördjupad koncentrationsförmåga, Dharana. Efter hand blir praktiserandet mer inåtvänt, koncentrationen fördjupas ytterligare i takt med att förmågan att vara närvarande växer, Dhyana.  Från här utforskas de mest åtråvärda delarna, Samadhi, när vi upplever och förstår den rena essensen av livet, att allt är ett.

Patanjali liknar de olika delarna som delarna på ett träd, när man utövar yoga så vattnar man sitt yoga träds alla åtta delar.  Det finns inget sätt att skynda på sitt träds tillväxt. Det växer i takt med att vår förståelse för yogan djup mognar. Tålamod är den största tillgången för oss i vår resa längs med Ashtanga Yogans stig. Den kan gagna oss i livets alla skeden. Ashtanga kan utövas för att hålla sig i fysisk form eller den kan vara en följeslagare av upptäcka det spirituella inom dig. Vilken anledning du än har för din yoga så finns det bara en väg framåt för att åtnjuta alla positiva aspekter och utvecklas – ÖVA!

‘99% Practise and 1 % Therory’,  Sri K. Pattabhi Jois

Related image